Första veckan i januari var vi på extrakontrollen och nu började dramatiken. Fram tills nu hade det faktiskt varit lugnare än förra gången men det skulle snart ändras. Ultraljudet såg bra ut vilket såklart kändes skönt.
Sen berättade Johanna för läkaren att hon börjat känna lite sammandragningar och läkaren bestämde sig för att göra en till undersökning. Tydligen hittade hon något som inte såg bra ut eftersom hon fick lov att kalla dit en kollega för konsultation. Det gjorde inte en direkt lugn och de minutrarna när vi väntade på kollegan och man inte kände man förstod om det var något allvarligt på gång eller inte var fruktansvärt jobbiga. Direkt kom rädslan att det skulle skita sig även denna gång. Läkaren kom och tittade men kunde inte ställa någon exakt diagnos heller. Vad man upptäckt var att livmoderhalsen var förkortad vilket kan leda till att barnet föds för tidigt. Enligt läkarna är det dock många graviditeter där man inte upptäcker att livmoderhalsen är förkortad och där barnet föds i normal tid så det behöver inte betyda något. Normalt sett kollar man inte detta, att man gjorde det för oss berodde mycket på hur det gick förra gången. Det är dessutom svårt att avgöra exakt hur påverkad livmoderhalsen är eftersom det är svårt att mäta så i bästa fall hade de bara sett fel.
Oavsett vilket gjorde detta att spänningsnivån i kroppen steg ett par 1000% från en redan hög nivå vilket väl inte var vad man behövde. Läkarna sa att vi inte skulle oroa oss men sjukskrev direkt Johanna i en månad och beordrade vila samt gav oss tid för återbesök en vecka senare för att kolla om det förbättrats. Jag tyckte en månads sjukskrivning när man var så osäkra om det verkligen var något verkade att ta i och undrade om det var något de inte berättade. Varför inte bara sjukskriva till återbesöket och sen omvärdera då?
Det kom också upp väldigt mycket känslor från förra året när Gosse dog. Jag blev påmind hur jag mådde då och genast kom en del ångest upp till ytan.
Med kroppen fylld av oro skjutsade jag hem Johanna för att vila och själv åkte jag till jobbet. Det var inte helt lätt att fokusera på jobbet den dagen kan jag berätta.
